Högtider

Mawlid

Mawlid profetens födelse

  Just nu, medan vi skriver denna artikel befinner vi oss i Rabi^ul awwal. Den månaden som vår mästare profeten Muhammad föddes i. Varje år den 12:e av månaden Rabi^ ul-‘Awwal ärar muslimerna världen runt ett ärat och glorifierat minne, nämligen minnet av profeten Muhammads födelse, mawlid, sallAllahu ^alayhi wa sallam. Varje ärlig muslim deltar i firandet av ett sådant ärat minne för att tacka Allah för den välsignelse och gåva som profeten innebär för oss.

  Hur kan man inte fira en födelse som ändrade världens historia? Denna födelse var bland de bästa gåvorna som man kunde erhålla. Med Allahs Vilja förmedlade profeten kunskap av ljus som förde många bort ifrån mörkret. Sannerligen, profeten Muhammad, hans ljus leder ut ur mörker. Vad är bättre än att bli muslim, fortsätta vara stadiga i Religionen och dö som muslimer? Vi tackar Allah för profetens födelse och för att göra oss bland följarna av denna stora profet.

    Det finns absolut ingenting som går emot religionen när man firar mawlid och med denna artikel tänker vi ge bevis om godkännandet av att fira en sådan ärad händelse. Det är en storartad lydnads handling som dessutom är belönande om det görs med uppriktighet. Detta är en tradition som miljontals av muslimer praktiserar runt om i den Muslimska Världen. Från öst till väst anordnas fester till detta kära minne. Endast de som saknar en uppriktig kärlek till profeten förbjuder ett sådant firande.

  Varför vi har valt att fokusera på att lägga fram bevis beror på att vi befinner oss i en tid där vi måste utrusta oss med kunskap och avvisa de falska och vilseledande uttalanden från grupper som åberopar Islam men som förbjuder mawlid firandet. Och det gör vi med bevis från Koranen, haditherna och utlåtanden från kunniga i religionen.

Läs mer om profetens liv här.

Allah prisar profeten i Koranen

Den ädla lärjungen Abdullah Ibno Mas^ood berättade att det nämndes i en av profetens uttalande att han sade:

”Det som muslimerna anser vara en god sak (det vill säga blev eniga om) är en god sak hos Gud, och det som muslimerna anser vara dåligt är dåligt hos Gud”.

Av det som muslimerna ansåg vara god och har enats om är det årliga firandet av profetens födelse, må Allah upphöja hans rang. Firandet av profetens födelse är en av de storartade lydighets handlingarna. När vi firar mawlid betyder det inte att vi dyrkar Muhammad utan den enda som vi dyrkar är Allah. Den enda vi gör sujud till, är Allah. Under Mawlid ärar vi dock profeten. Allah har prisat profeten i Koranen i suratol qalam vers 4:

{وإِنَّكَ لَعَلَى خُلُقٍ عَظِيمٍ}

Versen betyder: ”Och du (Mohammad) har de högsta och godaste moralen”.

 

I en annan vers säger Allah i suratol Alanbiya´, vers 107:

{وَمَا أَرْسَلْنَاكَ إِلَّا رَحْمَةً لِلْعَالَمِينَ}

Versen betyder: ”Vi har sänt dig (Muhammad) enbart av nåd till människor och djinn”.

 

När ^A’ishah må Allah vara nöjd med henne, tillfrågades om profetens moral sade hon:

"كان خلقه القرءان"

Vilket betyder: "Hans moral var allt som Koranen beordrade till att göra."

 

Så varför skulle inte vi prisa profeten när Allah har prisat sin profet i Koranen i flertalet verser? Hur kan man ens komma på en sådan tanke om att förbjuda muslimerna att ära den mest älskade skapelsen?

Vad säger Profetens sunnah om att prisa Muhammad?

  I profetens sunnah bekräftas tillåtandet av att prisa profeten oavsett om man är i en grupp eller ensam eller genom att använda en daff (ett tillåtet instrument) eller utan oavsett om man gör det i moskén eller utanför. Har det inte nämnts i det autentiska uttalandet att folk från Etiopien brukade sjunga i profetens moské på sina språk varvid profeten frågade tolken: ”Vad säger dem?” då svarade tolken att de säger: ”Mohammad är en god tjänare”. Profeten stoppade inte dem.

  Al- ^Abbas ibnol Abdilmuttalib, som var profetens farbror, sade: ”å Guds sändebud, jag prisade dig i en dikt som jag skrev”. Profeten sade: ”Läs upp den, må dina tänder alltid vara välbehållna”. Då började al- ^Abbas läsa upp dikten och den slutar med: Och när du föddes så lyste jorden upp. Och med ditt ljus lyste himlarna

  Guds sändebud hejdade inte sin farbror från att läsa upp dikten och profeten gav inte heller ett förbud mot att prisa honom. Tvärtom så prisade profeten sin farbrors handling och bad till Gud att hans farbrors tänder skulle vara välbehållna. Gud skyddade al- ^Abbas tänder som välsignelse till profetens vädjan. Al- ^Abbas dog under Osmans kalifat 88 år gammal och han hade inte tappat en enda tand.

Ordet bid^a

  Att fira Mawlid är inte bara en tillåten handling utan det är även en belönande handling. Även om firandet inte skedde under profetens tid, må Allah upphöja hans rang, så är det en god bid^a, innovation som de lärda av den här nationen enats om dess tillåtelse.

  Ordet bid^a eller innovation är något nytt som införts som ingen annan gjort innan. I religionen betyder bid^a något nytt som introducerats efter profetens död. Men bara för att något kallas för bid^a behöver det inte per automatik vara en avvisad handling. Beviset från koranen är att Allah nämnde i surat al hadid i vers 27 om jesus lärjungar som följde Islam. Efter att Jesus lyftes upp till den andra himlen så var det några lärjungar som var väldigt måna om att dyrka Allah så mycket som de kunde till den grad att de inte enbart höll sig borta från det som var syndfullt utan de höll sig även borta ifrån de tillåtna njutningar för att ge sin tid till att lyda Allah- detta kallas för ar-rahbaaniyya (abstinens eller avhållsamhet). De gifte sig inte, de åt inte god mat, de var nöjda med vad de hade och bar mycket enkla kläder. Allt detta för att arbeta för livet hädanefter. De brydde sig inte så mycket om vad de hade på sig för kläder och vad de åt. De började även bygga små rum på toppen av bergen- de byggde detta av lera och de stannade där inne och isolerade sig själva från allmänheten för att inte bli distraherade av världen. De åt av det gröna som växte runt omkring dem utan att koka det- de följde profeten Jesus asketiska liv.  

  Jesus brukade stanna över natten och somnade där han befann, ibland i skogen, ibland i moskén. Och han var nöjd med att äta av det som jorden gav, rått och inte kokt. Detta kräver att man bearbetar sig själv och sin lust. Jesus levde detta ödmjuka enkla liv. När han restes upp till himlen så sa vissa av hans lärjungar att de inte ville jaga den här världen och byggde små rum på toppen av bergen. I den sanna Bibeln som uppenbarades till Jesus så står det inte att man ska avstå från de tillåtna världsliga njutningarna eller från att gifta sig. Jesus sa inte heller detta till sitt folk. Utan dessa lärjungar som Allah prisade i Koranen hade introducerat en ny innovation som var god. På början av vers 27 i suratol Hadid använde Allah termen “wa rahbaniyyatan ibtada^ohaa”. Ibtada^ooha kommer ifrån ordet bid^a och versen betyder: “och avhållsamhet införde dem.

  På slutet av surat hadid vers 27 vers så säger Allah i betydelse: de som var troende bland dem (ar- rahbaaniyya) fick en stor belöning.

Allah informerar alltså om att lärjungarna introducerade något nytt som var gott och gav dem belöning för det.

Vad gör man under Mawlid?

  Så vad gör en muslim rent praktiskt som ger belöningar under mawlid?

Muslimerna världen runt gör sig påminda om denna ärade dag och tillsammans deltar de i belönande handlingar såsom att;

  • recitera från Koranen
  • lovprisa Allah
  • berätta om profetens födelse
  • lära ut religionskunskap
  • donera, slakta djur som sedan distribueras till de fattiga
  • samlas för att tacka Allah och för att be Honom höja rangen för Profeten Muhammad, sallallahu ^alayhi wa sallam.

Man kan även fasta denna dagen för att visa sin tacksamhet till Allah. Av det vi har punktat upp finns det inget som går emot religionen tvärtom det för muslimen närmare religionen. Ingen under mawlid dyrkar Muhammad utan alla muslimer dyrkar en enda Gud som är den enda som är värd att dyrkas. De rykten som sprids av vissa grupper där de anklagar alla mawlid firare för att utföra shirk vet inte innebörden av ordet shirk (att associera en partner till Allah). Må Allah vägleda dem till den rätta vägen.

Vem påbörjade Mawlid firandet?

  Den ärade, kunniga och rättfärdiga ledaren: al-Mudhaffar, Kungen av Irbil initierade firandet av Profetens födelse för cirka 900 år sedan. Han prisades av de muslimska lärda bland dem de Egyptiska hafidhs: Ibn Hajar al-^Asqalaniyy och Jalal ud-Din as-Suyutiyy. Den kända lärda inom hadith, Abul-Khattab Ibn Dihyah, skrev en bok till kungen som skulle läses upp under mawlid firandet. Ingen stor och erkänd muslimsk lärd motsatte sig denna nya goda innovation av mawlid firandet.

  Så om någon frågar er varför vi ska fira profetens födelse årligen så kan ni hänvisa till vad våra kunniga i religionen säger. Det hänvisas till uttalande från den lärda Ibn Hajar Al-^asqalanij:

”Firandet av profetens ärade födelse är en god innovation”.

 

Ibn Kathir sade i hans bok ”Al-Bidajato wan-Nihajah”:

”Han (kung Al-Mozaffar) brukade försköna profetens ärade födsel genom att hålla en religiös festlighet [mawlid] i månaden Rabi^ol Awwal och brukade fira det enormt. Han var en man med gott uppförande och god moral. Modig, stark, lärd och rättvis – Må Allah vara honom nådig och ge honom en hög och ärofull status.”

 

Al- Hafidh as- as-Suyutiyy nämnde i sin bok “Husnul maqsid fi ^amalil- mawlid” att:

“den första som påbörjade denna goda innovation av att fira profetens födelse är Kung- Mudhaffar som var kung av Irbil.”

 

  Az-Zahabi sade i hans bok ”Sijar A^lam An-Nobala’” volym 22; s. 336 i Al-Muzaffars biografi:

”Han var ödmjuk, bra, sunnit, han älskade de lärda inom islamiska lagar och hadithlära. Däremot rörande hans firande av profetens födsel [mawlid] så finner jag inte rätt ord att prisa det med.”

Han prisade därmed kungen al- Muzaffars goda innovation.

Profeten värnade om den dagen han föddes

  Såsom det är berättat av al-Bukhariyy, när Profeten emigrerade till al-Madinah såg han att judarna faste, så han frågade dem varför de fastade den 10:e av Muharram. De berättade för Profeten att de fastade den dagen då det var denna dagen som Allah räddade Profeten Moses (Musa) och Israels(Israil) folk från tyrannen Farao. Det uppenbarades för Profeten att det judarna sade var sant så Profeten berättade för dem:

"Vi har mer rätt till Moses (Musa) än er."

  Han sade så då alla profeter var muslimer. Profeten Muhammad sa då till muslimerna att fasta den 9:e samt den 10:e av Muharram, och detta för att prisa en stor gåva (att Moses och stt folk räddades), och visa sin tacksamhet gentemot Allah för den goda gåvan som skedde under en specifik  dag. Och om profeten prisade en ärad dag ska vi då inte prisa hans födelse som var en stor gåva för världen? Att fasta 9:e och 10:e av Muharram (10:e muharram är ^Ashura´) görs som en tacksamhetsgest än idag och är sunnah. Att fira profetens födelse görs som en tacksamhetsgest än idag och är tillåtet samt belönande. Om någon vill fasta då profeten föddes eller göra någon annan form av tillbedjan, är det en god sak, det finns inget fel i det.

  Hafidh as-Suyutiyy sade:

 “Imamen av de kunniga i hadith, Ahmad Ibn Hajar al-^Asqalaniyy, hittade ett bevis för att fira Mawlid och jag har hittat ett annat...” 

 

Längre upp i artikeln tog vi upp det bevis som al-^Asqalaniyy lade fram. Al- Hafidh as-Suyutiyy nämnde i sin bok “Husnul maqsid fi ^amalil- mawlid” att:

"Jag hittade ett annat bevis i hadithen att det är tillåtet att fira mawlid. När de frågade profeten om att fasta på måndagar så svarade profeten det var den dagen jag föddes och den dagen då jag mottog Uppenbarelsen, så de frågade profeten om de ska fasta på måndagar och profeten svarade att de ska fasta för att det hände goda saker den dagen. Att de ska fasta då han föddes."

 

  Sedan dök det upp en grupp som tillskrev Gud med en kropp, förnekade profetens förbön (al- shafaa^a) och nekade mycket över firandet av profetens födelse. De nekade det som nationens lärda enades om. Fatwan från den, som hävdar att firandet av mawlid är en förbjuden innovation, är förkastlig enligt de ovannämnda beläggen.  Likaså har det tillkännagivits av lärda, vars fatwa är erkänd såsom Al-Hafidh Ibn Dihjah, Al-Hafidh Al-^Iraqij, Al-Hafidh As-Sakhawij, Al-Hafidh As-Sojoti, Ash-Shaykh Ibn Hajar Al-Hajtami, Ash-shaykh Mohammad Bakhet Al-Moti^i, tidigare mofti i Egypten, Ash-Shaykh Mostafa naja, Beiruts tidigare mofti samt många andra, att mawlid är en tillåten belönande handling.

 

Två starka ahadith som bevis för mawlid firande

Det finns två sahih hadither som stöttar firandet av profetens födelse. Imam Muslim berättade, genom Jarir Ibn ^Abdullah, att profeten sade:

 

من سنَّ في الإسلام سنة حسنة فله أجرها وأجر من عمل بها الى يوم القيامة لا ينقص من أجورهم شيئ ومن سنَّ في الإسلام سنة سيئة فعليه وزرها ووزر من عمل بها الى يوم القيامة لا ينقص من أوزارهم شيئ

 

vilket betyder: [Den som inför en bra praxis i Islam kommer att få belöningen för det och likaså belöning för de som följer honom utan att någons belöning minskas. Och den som inför en dålig praxis i Islam kommer att få synden för det och likaså synd för de som följer honom utan att någons synd minskas].

 

Imam Ash-Shafi^i sade: [Innovationer är en av två saker: Den ena är den som motstrider Koranen, sunnah, rapporteringar eller de lärdas konsensus; Detta är då en innovation av villfarelse. Den andra är innovation utav godhet som inte motstrider något av det nämnda; Detta är då en innovation som inte är förkastad”. Återberättad av Al-Bayhaqyy ifrån en autentisk återberättarkedja.

 

Så vad vi får förklarat för oss i dessa två starka sahih hadither är att det finns två typer av innovationer: vi har dels innovationer av vägledning och vi har även innovationer av vilseledning. Det som överensstämmer med Koranen, Sunnah, de lärdas konsensus och rapporteringarna samt handlingarna av Följeslagarna är en innovation av vägledning, och det som motstrider Koranen, Sunnah, de lärdas konsensus och rapporteringarna samt handlingarna av Följeslagarna är en innovation av vilseledning. Denna definition av innovationer där man kategoriserar dem som en god samt som en förkastad handling är välkänd och har definierats av flera erkända, kunniga och pålitliga lärda såsom: Imam ash-Shafi^iyy, Imam an-Nawawiyy, al-Bayhaqiyy, och Hafidh, Ibn Hajar al-^Asqalaniyy.

Imam Ash-Shafi^i var den som berättarna av hadith kom överens om att han är den som omnämns i profetens hadith där profeten sade:

^aalimo Quraysh yammla´o tibaaqal ardi ^ilmaa.

Vilket betyder: “en lärd från Quraish folkstam kommer att fylla jorden med sin kunskap”.

 

Hadtithen återberättas av al- Tirmidhy. Alla hadith berättare har alltså sagt att denna man är imam ash-shafi^i som profeten menar i sin hadith. Vad gäller nivån av pålitlighet är al hafidh al- Bayhaqiy en av de 7 hofaadh som inkluderas. Och det var al Bayhaqiy som återberättade om Imam ash- Shafi^is uttalande som nämndes innan om att innovationer är av två typer.

Det är dessa toppkvalificerade lärda vi följer.

 

Att kategorisera innovationer i två typer, innovationer av vägledning samt innovationer av vilseledning, grundas även ifrån profetens hadith som återberättats av  al-Bukhariyy och Muslim i deras Sahihs ^A´isha där hon säger:  “Allahs Sändebud sade:

<< مَنْ أَحْدَثَ فى أَمْرِنَا هذا مَا لَيْسَ مِنْهُ فَهُوَ رَدٌّ >>

vilket betyder :  <<Den handlingen som har införts i vår Religion och som inte överensstämmer med religionens regler är förkastad.>>"

 

Imam Muslim sade om denna hadith: 

<< مَنْ عَمِلَ عَمَلاً لَيْسَ عليه أَمْرُنَا فَهُوَ رَدٌّ >>

vilket betyder:  <<Den som utför en handling som inte överensstämmer med vår Religion, är den handlingen avvisad.>>

    Detta uttalande av profeten klargör att inte alla nya handlingar som införs avvisas rent generellt. Snarare är det nya handlingar som inte rättar sig efter religionens regler som förkastas. 

 

En person stod bakom profeten när han bad. När profeten ställde sig upp från ruku^ sade han: 

 سَمِعَ اللهُ لِمَنْ حَمِدَه

(sami^llahu liman hamidah)

Då adderade den personen som bad bakom honom: 

رَبَّنَا وَلَكَ الْحَمْدُ حَمْدًا كَثِيرًا طَيِّبًا مُبَارَكًا فِيهِ

Rabbana wa lakal-hamd, hamdan kathiiran tayyiban mubaraakan fih.

Vilket betyder: Oh vår Herre, all tacksamhet tillkommer Dig, en mycket välsignad och uppriktig tacksamhet.

 

När profeten var färdig med bönen ville han veta vem som hade lagt till detta extra uttalandet. När personen identifierade sig själv sade profeten:

"رَأَيْتُ بِضْعَةً وَثَلاَثِينَ مَلَكًا يَبْتَدِرُونَهَا، أَيُّهُمْ يَكْتُبُهَا أَوَّلُُ ".

Vilket betyder: "Jag såg runtomkring 30 änglar som skyndade sig till att skriva ner det först."

 

Denna hadith har återberättats av Muslim i sin Sahih via Rifa^ah Ibn Rafi^ az-Zarqiyy.

Personen som stod bakom profeten införde en god praxis i religionen och detta talade profeten gott om vilket bekräftar att det är tillåtet att införa goda innovationer som inte strider mot religionen. Hafidh Ibn Hajar, kommenterade denna hadith (i Fath al-Bari) och sade att detta är ett bevis på att det är tillåtet att införa ett nytt uttalande när man gör dhikr (åminnelse) under bönen som profeten aldrig sagt innan, så länge det inte motsäger det profeten har upprättat. 

Ordet "kull"

  Tyvärr finns det en grupp av människor som har feltolkat en sahih hadith som återberättas av Abu Dawud:

كل بدعة ضلالة

vilket betyder: <<De flesta innovationer är innovationer av vilseledning.>>

  De som är vilseledda har tolkat ordet كل (kull) som ‘varje’. Men ordet “kull” har olika språkliga betydelser på arabiska och det gäller att man använder korrekt betydelse vilket egentligen våra lärda redan har förklarat för oss. Dock måste vi återigen lägga fram bevis efter bevis för att visa sanningen men trots det är det många som väljer att fortsätta lita blint på män med skägg som visserligen kan läsa koranen men som feltolkar både koranverser och hadither. Denna grupp som påstår att all innovation är en innovation av vilseledning kan väldigt enkelt avvisas genom att presentera andra hadither som också använder ordet “kull” och som rent språkligt har samma betydelse som den tidigare nämnda hadithen av Abo Dawood. En av de hadither som använder ordet “kull” med samma språklig betydelse är berättad av al-Bayhaqiyy och lyder:

كل عين زانية

vilket naturligtvis inte betyder: "Varje öga blickar på äktenskapsbrott” utan snarare betyder den: "De flesta människors ögon blickar på äktenskapsbrott”.

  Personer som är blinda hamnar säkerligen inte i ögats synd att blicka på det förbjudna och likaså profeterna skulle aldrig kunna begå en sådan avskyvärd handling. Ordet كل (kull) refererar därför i dessa två hadither till betydelsen ‘de flesta’.  

  I förklaringen till Sahih Muslim, sade an-Nawawiyy: "Utlåtandet av Profeten, sallallahu ^alayhi wa sallam, كل عين زانية är bland de termer som är عام مخصوص (^am makhsus) som ger en speciell betydelse; vilket är känt inom Islam. Därför är betydelsen av hadithen som är återberättad av Abu Dawood "كل بدعة ضلالة"  följande: "de flesta innovationer är innovationer av vilseledning." Denna hadith går under "عام مخصوص (^aam al makhsoos)". Ämnet ^aam al makhsoos återfinns i Koranen i en vers där Allah informerar oss att Han sände en vind som förstörde ^Aads folk. Vinden som sändes kunde dra upp en ur ^Ads folk i luften och slå ner honom mot marken så att huvudet var loss från kroppen. Detta varade i sju nätter och 8 dagar och nämns i Ayah 25 av Surat al-Ahqaf:

تدمِّر كل شيئ

(todammiro kolla shay`in)

 vilket betyder att den vind som Allah skickade som ett straff till ^Aads folk demolerade de flesta saker.  Berg, hav och träd och ^Ad förstördes alltså inte av vinden.

Så på arabiska kan ordet kull ha två betydelser: en betydelsen som betyder varje och en betydelse som betyder det mesta. Så ordet kull behöver inte nödvändigtvis betyda "varje".

  De människor som påstår att “varje innovation är vilseledande” då de feltolkat en sahih hadith återberättad av Abu Dawood  menar då att den motsäger en annan sahih hadith av Imam Muslim som säger att det finns innovationer av vägledning och innovationer av vilseledning. Det är inte tillåtet inom islams regler att påstå att två sahih hadith motsäger varandra, det är inte acceptabelt att påstå att profeten motsäger sig själv. Därför vet vi den korrekta betydelsen av hadithen som återberättats av Abu Dawood.

Goda innovationer infördes av kaliferna

  Trots att de flesta innovationer är vilseledande finns det flertalet religiöst accepterade innovationer. Under ^Umar Ibnul Khattabs kalifat samlade han människor att be Tarawih i samling under Ramadan. När ^Umar såg detta sade han:

نِعْمَت البِدعةُ هذِه

vilket betyder;[Vilken godhet denna innovation står för]

Den höga statusen av ^Umar Ibnul Khattab är känd, därför är det viktigt att betona att ^Umar använde på ett tydligt sätt termen البدعة "innovation" i sitt prisande. Om alla innovationer var bid^a dalala (vilseledande) som vissa påstår så hade inte ^Umar introducerat denna nya praxis och prisat den. Både al-Bukhariyy och Muslim har återberättat denna incident.

 

Efter profetens död infördes flera nya saker. Visste ni att:

  • Under profetens tid så var inte koranen sammanställd i en bok. Utan den skrevs ned på till exempel ren läder. Under Abu Bakr as- Siddiq kalifat var abu Bakr orolig för att något skulle komma bort. Så han bad varje person som hade skrivit ner ett kapitel/ verser ur koranen att komma med dem. De skulle vittna med två vittnen att han hörde profeten säga dessa verser och att han hade läst verserna för profeten. På så sätt samlade han dem i volymer. Detta är en innovation som utfördes av första kalifen efter profetens död.
  • En innovation som infördes under andra kalifens tid, ^Omar ibnol Khattab var att be tarawih bakom en imam som vi nämnt innan. ^Omar utpekade Ubay ibno Qa^b som imam. Han var en duktig koran reciterare då profeten var vid liv. Under profetens tid så bad muslimerna al- Tarawih individuellt.
  • ^Utman bin ^Affan lade till ett andra kall till bönen för just Fredagsbönen. Detta för att människor i Medina började att öka och för att folk började bygga hus vid stadens kant. I början fanns enbart ett böneutrop. I och med att folket ökade i Medina och de flyttade längre ut så adderade ^Uthman ett till kall till Fredagsbönen och på så sätt kunde folk hinna att ta sig till moskén och be. Och än idag, hur många böneutrop har man på fredagsbönen? Två! Har profeten beordrat detta? Nej. Det var ^Uthman som gjorde så. En gång hörde ^Uthman folk recitera koranen på ett annat konstigt sätt än profeten (olikt profetens versioner). Så han beordrade skribenter att göra 5-6 kopior av koranen och behöll en, skickade en till Mecka, en till Egypten, Irak samt Bahrain. Resten som fanns bland folket brände han. Nu utgick alla från dessa kopior. Dessa kopior hade fortfarande inga punkter eller rörelser. Och att han samlade Koranens suror i en enda bok som idag är känd under namnet al- mushaf?
  • Under ^Aliyys kalif hade inte de arabiska bokstäverna som,  ba, ta, tha, and ya, några punkter ovanför eller nedanför dem. Denna praxis av att kunna särskilja mellan bokstäverna i Koranen påbörjades av Yahya bin Ya^mar. Punkterna underlättar för folket att läsa, speciellt för de icke arabisktalande folket som konverterat. ^Aliyy sade inte till Yahya “hur vågar du ändra?”. Tvärtom, följeslagarna prisade denna handling.
  • ^Omar ibnol ^Abdel ^Aziz, 99 år efter profeten, introducerade en mihrab, en nisch i väggen som anger böneriktningen mot Mecka, i moskéerna. Likaså minareterna fanns inte under profetens tid.

Så vi säger till de som omvandlar all bid^a till något dåligt att alla dessa saker inte fanns under profetens tid. De säger att de följer ahlul Salaf men det är bara tomma ord då ahlul salaf införde mycket goda innovationer som vi själva fortfarande drar nytta utav. Även de som påstår att varje innovation är en innovation av villfarelse använder sig själva av al- mihrab etcetera.

Vi följer de lärda och firar mawlid

  Kom ihåg att avgöra vad som är förbjudet eller inte är ett jobb för al mushtahiduun såsom imam Malik, ash- Shafi^iy, Abu Hanifa och Ahmad ibnu Hanbal. Och då våra mushtahiduun har tydliggjort att firandet av mawlid är en god praxis efter profetens död avvisar vi andra utlåtanden och ger dem inget som helst värde. De här människorna har inte fått ta del av denna välsignelse, välsignelsen av att älska Guds sändebud. Dessa vilseledande grupper påstår att våra förfäder, våra släktingar och alla lärda muslimer runt om i världen är vilseledda då de firade profetens födelse, tills att de dök upp och visade rättvisan! Dessa har inte kunskap om deras Skapare. Dessa har inte fått älska profeten som det ska. Dessa grupper har spridit sig och skrämt folk från att fira en mycket ärad dag för muslimer. Följ inte deras irrläror. Om någon säger att jag är emot mawlid. Säg då att muslimer tackar Allah för att ha sänt profeten genom att recitera koranen, fasta, lovprisa Allah etcetera. Så vad är det du är emot? Är du emot ordet “mawlid” eller är du emot att recitera koranen? Vad är det du är emot? Personen kommer ha svårt att svara. Men om han svarar att “jag är emot hur folk beter sig under mawlid” säg då att om du anser att vissa inte beter sig anständigt kan du inte bara förbjuda mawlid firandet helt. Den som betett sig olämpligt kan vi lära och tillrättavisa. Låt oss säga att någon syndar i en moské genom att svära, ska vi demolera hela moskén då? Nej, vi lär honom- så det är ingen ursäkt att sluta fira mawlid för att någon beter sig oanständigt. De som förbjuder firandet av Mawlid har gått mycket långt. De påstår att den som firar denna dag begår shirk. Shirk innebär att man har associerat en partner till Allah, wa ^ayaadhu billah. Dessa människor har gjort takfiir av miljoner muslimer som fröjds över denna dagen. Dessa människor har själva infört bland den största villfarelse av bid^a där de påstår att Allah är en kropp. Likt de kristna förliknar de Gud med sina skapelser. Dessa människor har gått emot vår monoteistiska tro om att Allah inte är i behov av platserna och riktningen. Dessa människor talar inte utifrån Islam. Dessa människor är hycklare. ^Omar ibnol Khattab brukade ge belöning till de som lärde sig recitera Koranen. Men han stoppade detta efter ett tag. Detta då han insåg att det var några som lärde sig koranen men som inte kunde de islamiska reglerna. Och de som anklagar muslimer för att begå shirk är av sådan karaktär- de läser koranen fint men de tar verserna ur sin kontext.

Men vi kommer in shaa Allah att fira profetens födelse med ödmjukhet och gör vi det med korrekt intention erhåller vi belöning för denna goda praxis. År efter år. Vår kärlek till profeten Muhammad fortsätter växa med Guds Vilja.